Barn och unga som far illa

Socialnämnden kan ibland behöva ingripa till skydd för barn och ungdomar. Det kan till exempel handla om våld och övergrepp från närstående, bristande omvårdnad eller eget beteende som innebär fara för liv och hälsa.

Anmälningsskyldigheten kring barn och ungdomar regleras i Socialtjänstlagen och den ser annorlunda ut för allmänheten och för de som i sitt yrke arbetar med barn och unga.

Om du misstänker eller får veta att ett barn eller en ungdom i Kristinehamns kommun på något sätt far illa bör du genast kontakta socialtjänsten. Du måste inte veta med säkerhet att missförhållanden råder, det räcker med en misstanke. Efter din anmälan är det socialtjänstens ansvar att göra en utredning av läget. Du får alltid vara anonym, men tänk på att ansvarig socialsekreterare är skyldig att tala om vem som har gjort anmälan för den som anmälan rör. Vill du vara anonym ska du alltså inte berätta vad du heter när du tar kontakt med oss.

Misstanke om barn som far illa - orosanmälan

Så når du socialtjänsten och socialjouren

För ytterligare frågor kontaktar du socialtjänstens växel. 

När den ordinarie socialtjänsten har stängt, handlägger socialjouren akuta social ärenden. Det kan till exempel handla om barn eller unga som far illa, våld i nära relationer eller missbruk.

Här hittar du kontaktuppgifter till socialjouren!

Myndigheter och yrkesverksamma har anmälningsskyldighet

Den som i sitt yrke träffar barn och ungdomar under 18 år, är skyldig att anmäla misstankar om ett barn far illa. Anmälan ska göras till socialtjänsten. Du når oss via vår växel på telefonnummer 0550-884 00.

När du gör anmälan är du skyldig att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av det berörda barnets behov av stöd och skydd. Anmälningsplikten gäller både offentlig och privat verksamhet. Yrken med anmälningsplikt finns inom till exempel förskolan, skolan och hälso- och sjukvården. Även barnverksamhet inom kyrkan omfattas. Som anställd kan du inte vara anonym.

Vad vill socialtjänsten veta?

Om du känner dig osäker, och innan du gör en fullständig anmälan har du alltid möjlighet att kontakta en socialsekreterare för rådgivning. Tänk på att vara anonym. Anmälan ska avse barn eller unga under 18 år. Följande frågor brukar komma upp vid ett sådant samtal och kan därför vara bra att ha lite koll på:

• Varför anmäler du just nu?
• Hur länge har du varit orolig för barnet?
• Vad skulle hända om ingenting görs nu?
• Var finns barnet just nu?
• Är det en akut fara för barnet? Vilken fara? Varför?
• Finns det andra barn i familjen? Hur gamla är de?
• Finns det något särskilt att tänka på när socialtjänsten tar kontakt med barnet eller föräldrarna?
• Känner föräldrarna till att en anmälan görs?
• Känner barnet till att en anmälan görs?
• Skulle du kunna tänka dig att närvara vid en träff för att diskutera anmälan med familjen?
• Övriga omständigheter som kan vara bra att känna till?

Vad händer under en utredning?

Vid en ansökan om råd och stöd eller vid en anmälan gör socialtjänsten en utredning. Det kan räcka med ett samtal, men det kan också vara en mer omfattande utredning.

En utredning består i att samla in material genom samtal mellan en socialsekreterare och anhöriga. De flesta utredningar som rör barn och unga görs i samråd med familjen. Vid utredningar om barn som behöver skydd eller stöd, kan socialtjänsten ta kontakt med andra som känner barnet väl, så som personal på förskola, skola eller barnavårdscentral. Det görs i så fall för att kunna göra en så bra bedömning som möjligt.

När utredningen är klar får den det berör läsa igenom utredningen och komma med synpunkter. I de allra flesta fall som gäller barn är föräldrar och socialtjänsten överens om vilka insatser som behövs.  Det kan handla om stöd i hemmet eller på fritiden, en kontaktfamilj eller en placering i ett annat hem eller på en institution.

I de fall socialtjänsten anser att barnet/ungdomen behöver vård utanför hemmet och föräldrarna inte tycker samma sak, kan socialtjänsten ansöka till förvaltningsrätten om vård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).

En utredning får pågå i max fyra månader. Socialtjänsten i Kristinehamn utreder enligt BBIC-modellen, där BBIC står för barnets behov i centrum. Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet för barn, unga och deras familjer. 

Handläggare som utreder barnets situation har sekretess. Det innebär att all information som kommer fram under utredningens gång inte förs vidare till någon obehörig. För att information ska kunna lämnas ut krävs barnets eller vårdnadshavarnas samtycke.

När socialtjänsten utreder barnets situation har ansvarig handläggare rätt att hämta relevant information om barnet från andra som finns i barnets liv och vardag. Det kan vara skolan, förskolan, BVC eller BUP. Handläggaren har också dokumentationsskyldighet. Det innebär att alla uppgifter som rör barnets situation journalförs löpande.

Helhetssyn är en viktig del av utredningen och BBIC ger stöd vid kartläggning. Genom att kartlägga och förstå helheten kan man också förstå barnet situation på ett bättre sätt. Det i sin tur underlättar vägen till önskvärda resultat.

Barn som upplevt våld

Att leva ett liv utan våld är en mänsklig rättighet för barn. Att se en förälder, oftast pappan/styvpappan, utöva våld mot den andra föräldern, oftast mamman/styvmamman, är en allvarlig form av psykisk misshandel. Att själv bli utsatt för våld från en närstående är nedbrytande och kan få allvarliga konsekvenser för det enskilda barnet. Det är dessutom både oacceptabelt och olagligt att utöva våld mot barn.

Det är vanligt att våldet i familjen förnekas och förminskas, både av den som blir utsatt för våldet och av den som utövar våldet. Men barn hör, ser och förstår vad som händer. Barn i Kristinehamns kommun har möjlighet att få stöd om de lever i en familj där det förekommer våld.

Kontakta samordnaren mot våld i nära relationer om du vill veta mer om vilket stöd barn som upplevt våld kan få. Samordnaren nås på telefonnummer 0550-858 45 eller 070-336 49 85.

Vill du istället komma i kontakt med socialtjänsten når du oss varje vardag via vår växel på telefonnummer 0550-884 00. Kvällstid kan du kontakta socialjouren.